Testamente

TESTAMENTE er en kraftfuld og stor roman om en mor og en far og deres tolv børn – fjorten alt efter, hvordan man regner. Og en mørk familiehemmelighed.Da Annie bliver gravid, rejser hun modvilligt hjem til Tornedalen på gården, hvor hun er vokset op. I Tornedalen har man sit eget sprog, sin egen melankoli. Ikke svensk. Ikke finsk. Noget tredje. Hverken forældre eller nogen af hendes mange søskende bliver specielt glade for at se hende. Og hér fra rulles historien om en dysfunktionel familie i 1980’ernes grænseland mellem Sverige og Finland ud.Det er den erfarne indlæser Susanne Bonde, der åbner svenske Nina Wähäs univers for os."Jeg er vild med det nordiske tungsind – især det finske (det må være mit sameblod, der har et kæmpe behov for mørke og dysterhed i vintermånederne). TESTAMENTE handler om en finsk familie med alt for mange børn. Historien er rå, nordisk og finsk i tonen og fuld af beske betragtninger. Jeg elsker den.” Forfatter Maren Uthaug "En af de romaner, man i den grad fanges ind i og nødigt slipper før slutningen, og da med den blanding af både lettelse og savn, der kendetegner den fine og vedkommende litteraturoplevelse." Jyllands-Posten, 5 af 6 stjerner"Mørke, kulde, dybe skove, lidelse, eventyr; sådan er stemningen i TESTAMENTE … en saga skrevet af en forfatter, som elsker romankarakterer." Weekendavisen "Wähä skriver sindssyg godt.” Litfix.dk, 4 af 5 stjerner"Et overflødighedshorn af fængslende historier." Svenskestemmer.dk "Barsk og gribende familiekrønike." Litteratursiden.dk "Testamente er en velskrevet og fængslende roman, som formår at holde læserens interesse fra start til slut." Bogblogger.dk

Nominerad till Augustpriset 2019! Är man ansvarig för sin familjs synder? Kan man egentligen göra något för att förändra historien? Kan man kanske skriva om den? Det är frågor Nina Wähä ställer i sin roman Testamente. I "Testamente" möter vi Annie, som när hon blir gravid motvilligt åker hem till platsen där hon växte upp. Bondgården ligger i Tornedalen, med sitt eget språk, sitt eget meänkieli. Inte svenska, inte finska, något tredje. Ingen blir särskilt glad över att se henne. Det här är nämligen en familj där en stor hemlighet ständigt hänger över dem. Två föräldrar och tolv barn, fjorton beroende på hur man räknar, som aldrig kommit överens. "Testamente" är en familjeroman som inte liknar något annat. Lite som om Thomas Vinterbergs film "Festen" släppts ner i ett Jonathan Safran Foerskt universum.

Nominerad till Augustpriset 2019! Är man ansvarig för sin familjs synder? Kan man egentligen göra något för att förändra historien? Kan man kanske skriva om den? Det är frågor Nina Wähä ställer i sin roman Testamente. I "Testamente" möter vi Annie, som när hon blir gravid motvilligt åker hem till platsen där hon växte upp. Bondgården ligger i Tornedalen, med sitt eget språk, sitt eget meänkieli. Inte svenska, inte finska, något tredje. Ingen blir särskilt glad över att se henne. Det här är nämligen en familj där en stor hemlighet ständigt hänger över dem. Två föräldrar och tolv barn, fjorton beroende på hur man räknar, som aldrig kommit överens. "Testamente" är en familjeroman som inte liknar något annat. Lite som om Thomas Vinterbergs film "Festen" släppts ner i ett Jonathan Safran Foerskt universum.

Med undertitlen, ”Du planlægger vel ikke at dø, Pia?” deler digteren, som ejer hverken gods eller guld, ud af det lidt hun dog råder over samt de sansninger, som livet har budt hende i mødet med andre. Og når alt er slut, så er det det. Med digtsamlingen, der har været seks år undervejs, testamenterer Pia Busk bl.a. daggryet til Amalie, de falske lange negle til Helle Thorning-Schmidt, stilheden til manden, der tog hendes mødom, vibratoren til veninden Lise, og digterens klitoris går til Leonardo DiCaprio. Hvor Pia Busks liv nok er nøjsomt rent materielt, mangler der ikke noget i glæden over venskaberne, elskerne, smøgerne, vinglassene og latinerlivet omkring Nansensgade i København. Den seksuelle drift og mødet mellem kroppe er, som i Pia Busks tidligere digte, en raison d’etre, hvor det gælder om at tage for sig på begærets store tag-selv-bord.