Att uppfatta allt mänskligt

I luthersk kristen tradition finns en ned tg ende r relse med en stark betoning av hur Gud g r sig till ett med den gudl sa m nniskan. Den f rest llningen g r som en r d tr d genom denna doktorsavhandling i religionsvetenskap. Utifr n tv f ruts ttningar konfronteras fyra lutherska tankefigurer med Selma Lagerl fs f rfattarskap. Den ena f ruts ttningen utg rs av sj lvklarheten som fenomen. Selma Lagerl fs religi sa r tter beskrivs inneh llsligt sett ofta som ingenting - en traditionell bakgrund, en v nlig odogmatisk fromhet osv. Men just denna sj lvklara bakgrund har ocks ett inneh ll - n mligen den lutherska tro som var en del av det samh lle hon v xte upp i. Den andra f ruts ttningen r att luthersk livsf rst else kan uttryckas episkt. I ber ttelsen gestaltas relation och verklighet. I Selma Lagerl fs ber ttelser uttrycks den lutherska f rst elsen av relationen Gud - m nniska och m nniska - m nniska. Avhandlingen preciserar n gra drag i 1900-talets lutherforskning, f r att ge en bild av den lutherska sj lvklarhet som pr glar b de Selma Lagerl f och annan luthersk livsf rst else. Hit h r tron p ordets l fte, tron p att Gud r skapare och har f rsyn om skapelsen, kallelsel ran med tv regementsl ran samt en korsets teologi som betonar Guds nedstigande i det m nskliga. N gra av de stora romanerna, som t.ex. G sta Berlings saga, Jerusalem och Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige tas upp till behandling, samt ett antal ber ttelser, s gner och legender. I avhandlingen visas hur den lutherska livsf rst elsen uttrycks i dessa ber ttelser och deras tolkning av verkligheten.

I luthersk kristen tradition finns en ned tg ende r relse med en stark betoning av hur Gud g r sig till ett med den gudl sa m nniskan. Den f rest llningen g r som en r d tr d genom denna doktorsavhandling i religionsvetenskap. Utifr n tv f ruts ttningar konfronteras fyra lutherska tankefigurer med Selma Lagerl fs f rfattarskap. Den ena f ruts ttningen utg rs av sj lvklarheten som fenomen. Selma Lagerl fs religi sa r tter beskrivs inneh llsligt sett ofta som ingenting - en traditionell bakgrund, en v nlig odogmatisk fromhet osv. Men just denna sj lvklara bakgrund har ocks ett inneh ll - n mligen den lutherska tro som var en del av det samh lle hon v xte upp i. Den andra f ruts ttningen r att luthersk livsf rst else kan uttryckas episkt. I ber ttelsen gestaltas relation och verklighet. I Selma Lagerl fs ber ttelser uttrycks den lutherska f rst elsen av relationen Gud - m nniska och m nniska - m nniska. Avhandlingen preciserar n gra drag i 1900-talets lutherforskning, f r att ge en bild av den lutherska sj lvklarhet som pr glar b de Selma Lagerl f och annan luthersk livsf rst else. Hit h r tron p ordets l fte, tron p att Gud r skapare och har f rsyn om skapelsen, kallelsel ran med tv regementsl ran samt en korsets teologi som betonar Guds nedstigande i det m nskliga. N gra av de stora romanerna, som t.ex. G sta Berlings saga, Jerusalem och Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige tas upp till behandling, samt ett antal ber ttelser, s gner och legender. I avhandlingen visas hur den lutherska livsf rst elsen uttrycks i dessa ber ttelser och deras tolkning av verkligheten.